Banner image
VAD ÄR CIRKULÄR TURISM image
Resolve i praktiken image
Skapa ditt företag/din tjänst för cirkulär turism image
Kommunicera ditt cirkulära marknadsvärdeförslag image
Var digital, gå ut på nätet! image
Cirkulära kunskaper för en bättre framtid image
JÄRVSÖ Crêperie, Järvsö (SE)

Järvsö Crêperie är ett litet restaurangföretag som serverar söta crepes och galetter till gäster i turistbyn Järvsö i norra Sverige.

Ägaren Malin Näsman startade företaget 2012 eftersom hon längtade efter att få tillbringa mer tid i sin hemby och med sin familj. På den tiden pendlade hon till Stockholm och arbetade som tv-fotograf. Hon hade en tom lada på sin tomt och ville skapa en trivsam plats. Så hon öppnade ett creperi i sin lada och använde EURO-pallar som möbler och byggde allt av gammalt begagnat trä så billigt som möjligt.




Creperiet ligger halvvägs mellan Ljusnan, som sakta flyter förbi, och Järvsö, där skidåkare och cyklister avlöser varandra året om. De serverade galetterna och söta crêpesen är fyllda med närodlade produkter. På sommaren är det den lilla gården i byn som gäller, men i annexet en bit upp på berget bakas det även på vintern. Den grusade uteserveringen kantas av stora bruna säckar fyllda med bovetemjöl. De skvallrar både om den höga råvaruambitionen och om vad som utgör basen i galetterna. Det som finns inuti kommer från ännu närmare håll, potatis från andra sidan bron, ost från den lokala ostfabriken och skinka från Delsbo, bara några kilometer bort. Men allra närmast är förstås den egna, frodiga köksträdgården som breder ut sig bakom uteserveringen och gödslas med rester från restaurangen i ett kretslopp lika cirkulärt som en pannkaka. 

Creperiet odlar sina egna ingredienser i köksträdgården, vilket innebär att de blir självförsörjande på minst 8 ingredienser året runt och trädgården kommer även att förse verksamheten med blommor och garnering från maj-september. De syltar, fryser, fermenterar och torkar ingredienser under sensommaren till restaurangverksamheten på berget som är öppen dec-april. Råvarorna kommer från odling och skörd från andra lokala producenter och från skogen förstås. Creperiet får blåbärsavfall från ett juiceföretag och tillverkar sylt av avfallet genom att tillsätta socker, sirap och vatten.

I trädgården kan gästerna läsa om de säsongsbetonade ingredienser som används på en tavla med en årscykel.

Personalen deltar i arbetet med hållbara restauranger, till exempel går vattenförbrukningen genom filter för social hållbarhet. Personalen informeras och medvetandegörs om hur man använder det rena vattnet på ett effektivt sätt. Restaurangen har alltid ett gemensamt säsongsstartsmöte där de går igenom sin hållbarhetsvision, personalrutiner och arbetsmiljö. Restaurangen arbetar medvetet, på flera sätt, med att synliggöra och prata om ungas psykiska hälsa på arbetsplatsen och sponsrar varje år en organisation som arbetar med ämnet. Man har ett samarbete med Järvsö gymnasium som man erbjuder en praktikplats. Aktiviteten ska ha ett uttalat pedagogiskt uppdrag Ge information som utbildar och skapar förståelse för det kretslopp som arbetas med. Det ska synliggöras i trädgården, butiken, sviten och restaurangen. Det pågår hela tiden ett arbete med att förlänga säsongerna för att på så sätt säkra arbetstillfällen och skapa en hållbar arbetsplats för medarbetarna.

I trädgården finns en bar/boutique med inredningsprodukter. Inget säljs säsongsvis, alla produkter måste hålla över tid. INGEN REA! Creperiet tittar i första hand på begagnad utrustning till kök och matsal, gärna lokalt.  Givetvis sorteras sopor. 

En dröm gick i uppfyllelse, Citat från Malin Näsman ägare av Järvsö Creperie ”I hela mitt liv har jag älskat att odla, arbeta i jorden och se saker växa. Drömmen har länge varit att kunna odla mer av våra egna grönsaker som vi kan använda i crêperiet. Sedan sommaren 2019 gör vi detta på en mark i direkt anslutning till crêperiet nere i byn. En härlig köksträdgård där jag kan gå loss som jag vill. Jag älskar det!”

Debattfrågor om fallet:
● Använder Jarvso Creperie någon av ReSOLVE-strategierna för cirkulär förvaltning av sina utrymmen? Vilken av dem och hur?
● Ge exempel på hur verksamheten är kopplad till den lokala kommunen/samhället
● Varför är det viktigt att involvera unga människor i verksamheten?
● Hur kan cirkulär turism vara en affärsfördel??
cookie